År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable.This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects? resemblance to guerrilla tactics and its means.The phenomenon that is to be researched is directly translated as ?the free war? which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of ?the free war?, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har på lek och den fria leken. Jag tar även upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lärandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda ämnet.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter Beslandådet 2004. Det ena syftet med studien är att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framställs i diskursen. Det andra syftet är att analysera vilken roll framställningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i Tjetjenienfrågan efter Beslandådet. I analysen används Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framställs som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhållande till det ryska folket.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade.